Det gjorde ont i hela kroppen att fara till skolan imorse, varje liten muskel sa emot och ville gå hem till sängen igen. Därför var det inte heller en vidare succé att skolan var iskall, vilket innebär att jag gick omkring och frös som en tok hela dagen och detta brukar oftast leda till en hemsk spänningshuvudvärk men idag hade jag turen att slippa.

 

Efter middagen for jag iväg mot veckans första träning, kändes tungt men jag kämpade mig igenom varje litet moment och enbart därför är jag stolt över att jag överhuvudtaget kom levande därifrån.

 

Nu tänkte jag sova. Ni får gärna hålla både tummar och tår för att jag ska vakna upp mer utvilad imorgon...